Sök på ”hjärnträningsspel” och du hittar tuffa löften: bättre minne, högre IQ, en yngre hjärna. Pussel, minnesspel och räknespel är populära av goda skäl, men gör de dig verkligen smartare? Under det senaste decenniet har forskare och konsumentmyndigheter granskat frågan noga. Svaret är mer intressant än ett enkelt ja eller nej.
En stor översikt från 2016
År 2016 publicerade ett team under ledning av psykologen Daniel Simons vid University of Illinois en lång översikt i tidskriften Psychological Science in the Public Interest. De gick igenom de studier som hjärnträningsföretagen och deras förespråkare hänvisade till, sammanlagt 132 vetenskapliga artiklar (Association for Psychological Science).
- Starka belägg: människor blir bättre på de uppgifter de övar på.
- Svagare belägg: förbättring på närliggande uppgifter.
- Få belägg: förbättring på andra uppgifter, allmän intelligens eller vardagen, alltså den nytta de flesta faktiskt är ute efter.
Granskarna fann också att många studier hade brister i upplägget, till exempel svaga kontrollgrupper, vilket gjorde positiva resultat svåra att tolka (University of Illinois). Forskare kallar den uteblivna effekten ”far transfer”, överföring till andra områden: att bli bättre på ett minnesspel gör dig inte automatiskt bättre på att komma ihåg var du lade nycklarna.
När en myndighet gick in
I januari 2016 meddelade den amerikanska konsumentmyndigheten FTC att Lumos Labs, företaget bakom Lumosity, skulle betala 2 miljoner dollar för att avsluta anklagelser om vilseledande marknadsföring. FTC uppgav att företaget, utan tillräckligt vetenskapligt stöd, hävdat att spelen kunde förbättra prestationer i skolan och på jobbet och skjuta upp åldersrelaterad nedgång, inklusive demens och Alzheimers sjukdom. En dom på 50 miljoner dollar sköts upp på grund av företagets ekonomiska läge (FTC).
Forskningsfrågan är fortfarande öppen och nya studier görs. Men varje spel eller app som lovar att höja din IQ eller förebygga demens lovar mer än dagens belägg räcker till.
Varför spela pusselspel ändå?
För att ”det höjer inte din IQ” är något helt annat än ”det är värdelöst”. Samma forskning som är skeptisk till breda effekter är tydlig med att övning förbättrar den färdighet du övar. Och många spelar av skäl som inte har något med intelligenstester att göra:
- Nöje. Ett bra pussel är tillfredsställande i sig, och det är skäl nog.
- En verklig färdighet. Den som övar huvudräkning blir snabbare på huvudräkning, och den färdigheten är användbar varje dag.
- En kort paus. Ett spel på fem minuter kan vara en ren paus mellan två uppgifter, så länge det håller sig till fem minuter.
- Något att dela. Schack, frågesport och ordspel är lätta att spela tillsammans med familj och vänner.
- Känslan av framsteg. Det är motiverande att se sin bästa tid eller poäng bli bättre.
Så får du ut mest av hjärnträningsspel
- Välj spel för nöjet och för den specifika färdighet de tränar, inte för utlovade IQ-vinster.
- Variera vad du spelar. Logik, minne, ord och siffror använder olika förmågor.
- Höj svårighetsgraden när ett spel börjar kännas automatiskt.
- Håll passen korta och ge inte upp sömn eller motion för skärmtid.
- Var försiktig med betalappar som ger medicinska löften eller löften om IQ.
Gratis pussel- och minnesspel på PapoGames
Alla de här körs gratis i webbläsaren utan nedladdning eller konto, och inget av dem påstår att det gör dig smartare. De är helt enkelt bra övning för en förmåga var. MindMatch är ett minnesspel där du matchar kort. CalcRush tränar snabb huvudräkning mot klockan. Sudoku och 2048 är ren logik, och Astral Chess har lektioner och taktiska pussel. För allmänbildning kan du prova Atlas Quiz med flaggor och huvudstäder.
Vad en bättre spelpoäng säger dig
Om du lär dig komma ihåg var korten ligger i MindMatch är en högre poäng ett tecken på att du blivit bättre på just den uppgiften. Den mäter inte i sig IQ, skolresultat eller skydd mot sjukdom. Översikten från 2016 gäller de belägg som författarna hade då; den är ingen ny klinisk bedömning. Välj spelet för nöjet och den specifika övning det ger.